Riksstämman 2009 Vården måste bli bättre på att skriva ut antivirala läkemedel som Tamiflu eller Relenza. Det sade Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet, på ett extrainsatt symposium i går, torsdag.
– Vården har varit för snål med att skriva ut Tamiflu, sade han.
Och han fick medhåll av Ann Söderström, smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen. På en fråga från publiken svarade hon snabbt:
– Det skadar inte om läkarna tänker lite själva också.
Spridningen av svininfluensan är fortfarande mycket stor, berättade Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, SMI. Kurvorna pekar brant uppåt, även om en viss dämpning nu kan ses. Men om det är toppen vi ser eller om det bara är en tillfällig nedgång är för tidigt att säga.
Enligt Maria Brytting, chefsmikrobiolog på SMI, finns det flera saker som snabbt kan förändra bilden av den pågående smittan från relativt harmlös till betydligt mer farlig.
– De största hoten är om viruset börjar binda längre ner i lungorna, vilket skulle leda till att fler blir allvarligt sjuka, eller om vi får en ökad virulens. Andra hot är exempelvis resistens.
Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet, tycker dock inte att influensan är så harmlös som många tycks tro.
– Med tanke på att så många måste vårdas på sjukhus och att så många av dem är barn eller unga vuxna, så tycker jag att det är helt fel att kalla den för en ofarlig influensa.
Han har varit ansvarig för en stor del av planeringen på nationell nivå av den pågående massvaccineringen. Det största problemet till en början var medierna, sade han.
– Rubrikerna i Aftonbladet och Expressen har styrt vaccinationsviljan.
Det – i kombination med bristen på vaccin – har varit den största utmaningen, ansåg Ann Söderström.
– De tre första veckorna sade man att vi i VG-region skulle få 200 000 doser per vecka, i stället fick vi bara 250 000 doser de tre första veckorna, det vill säga mindre än hälften.
Under en bild där Nasse sätts på en liten flotte av Nalle Puh och hans vänner, tog Annika Linde även tillfället i akt att berätta om sin käpphäst framför andra: influensans namn. Hon tycker inte att ”svininfluensan” är ett bra namn.
– Det är högst olyckligt, även om det händer att jag själv kallar den för det. I Norge har det förekommit att muslimska barn som har blivit smittade har blivit retade för att ha ätit fläskkött, vilket naturligtvis inte är bra. Om vi ska följa tidigare logik borde den heta den mexikanska influensan, men det blev politiskt omöjligt. Inget land vill ju bli associerat med en sjukdom.