Riksstämman 2009 Cirka 400 personer varje år. Så många svenskar borde kunna slippa att dö av läkemedelsbiverkningar, om sjukvården var noggrannare. Åtminstone om en studie från sydöstra Sverige är representativ för hela landet.
Den 92-åriga kvinnan hade haft tre magsår. Ändå fick hon ketoprofen, ett smärtläkemedel som inte ska ges till personer som haft blödningar eller sår i magtarmkanalen. En blödning uppstod, och i sviterna dog kvinnan i hjärtinfarkt.
Det är bara ett tragiskt exempel ur studien, som visar att 14 procent av de dödliga biverkningarna hade varit möjliga att förebygga.
– Det pekar på att man måste jobba mycket mer strukturerat med detta. Läkemedelsbiverkningar är bland de största patientsäkerhetsproblemen i sjukvården, säger Staffan Hägg, överläkare och docent i klinisk farmakologi vid Universitetssjukhuset i Linköping, och en av forskarna bakom studien.
Han anser att sjukvården har fokuserat mer på andra patientsäkerhetsfrågor, och underskattar biverkningsproblematiken.
Forskarna har utgått från 1 574 slumpvist utvalda dödsfall i Östergötland, Jönköping och Kalmar län. Gruppen har i en tidigare studie vaskat fram dem som dött av läkemedelsbiverkningar, 49 stycken. Förutsatt att resultaten är representativa för övriga landet uppskattar Staffan Hägg att cirka 3 000 personer i Sverige varje år avlider av läkemedelsbiverkningar.
Nu har gruppen gått igenom dödsbevis, journaler och rättsmedicinska rapporter om dessa dödsfall för att se hur många som borde ha kunnat undvikas. Fallen har bedömts av fem experter – apotekare, kliniska farmakologer och en rättsmedicinare, enligt internationella skalor för att bedöma förebyggbarhet.
Totalt hade sju av fallen, 14 procent, definitivt eller troligen kunnat undvikas. Om siffran är representativ för hela Sverige innebär det att omkring 400 sådana dödsfall skulle kunna förhindras varje år.
– I de definitivt förebyggbara fallen har något uppenbart gått fel i vårdprocessen, som att patienten har fått ett läkemedel som var kontraindicerat, eller för hög dos, förklarar Katja Hakkarainen, apotekare och doktorand vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
I fall som var möjligen förebyggbara var det inte lika tydligt, men ändå så att vårdpersonalen hade kunnat göra något ytterligare, till exempel ha kontrollerat patientens värden bättre.
De flesta förebyggbara dödsfallen har orsakats av vanliga smärtstillare som NSAID och acetylsalicylsyra, hjärtläkemedel eller waran. Katja Hakkarainen och Staffan Hägg påpekar att många av dem som avled var gamla och kanske inte hade levt så länge. Det är inte heller givet att siffrorna kan överföras till hela landet.
– Men det är ändå ett bra argument för att hitta interventioner och göra mer i sjukvården för att undvika de här dödsfallen, säger Katja Hakkarainen.
Exempel på åtgärder som skulle kunna förbättra situationen är utökad och bättre utbildning i farmakologi, bättre förskrivarstöd som ger relevant information om läkemedelsinteraktioner och bättre rutiner för uppföljning av läkemedel.
Ofta är det en kedja av fel, och organisatoriska orsaker som personalbrist och långa arbetsdagar i bakgrunden, påpekar Katja Hakkarainen.
– Det är därför det måste finnas system för att dubbelkolla. Det finns alltid risk att något går fel, men då ska det finnas en möjlighet att någon annan upptäcker det.